ATT PROMENERA HEM på morgonen kan vara bland det bästa som finns. Det är något visst med morgnarna. Solen går upp och man har en hel dag framför sig att planera. Att Motala är fint på sommaren det vet vi redan, men att Motala är lika fint på hösten tycker jag först nu 19 år senare. Tänk att jag bott här i hela mitt liv. Det är i den här staden jag har alla mina fina minnen. Det är i den här staden jag lärde mig gå, prata och cykla. Det är i den här staden jag har gått alla mina skolår. Det är i den här staden jag har knytit mina närmsta kontakter. Jag vet också att jag någon dag kommer att lämna den här staden och det gör mig ingenting, för jag vet också att jag kommer återvända hit när jag ska träffa mina allra närmsta igen. Även om jag kanske inte kommer återvända hit igen för att bo här för gott, så vet jag att den här staden alltid kommer vara min barndomsstad. En barndomsstad jag alltid kommer hålla lite extra varmt om hjärtat.